Så det kan gå...

Eftersom vissa vänner skrivit om mina nattliga balkongbravader i lördags så måste jag ju göra tillbaka lite. Fast hon var ju inte värst... inte som jag kan skriva om i alla fall, hehe =). Men ett smart drag har ju alltid varit att gå hem, bli uttråkad, så pass att man drar till modegrillen och köper ett jättelass med mat som man sen dränker i vitlökssås och sen går hem igen för att fortsätta vara utttråkad... vad sen natten bjöd på har jag väl inte riktigt klart för mig, men hon var väldigt trött i vår fåtölj dagen efter...

Men min söndag var ingen dans på rosor alls. Vad en kväll på Husaren kan göra. Men man mådde väl som man förtjänade antar jag. Det är kul att shotta, men då får man ta konsekvenserna... Och vad vore livet utan lite överraskningar ibland. Som när man kollar kontot och inser att man betalade eurobaguetter med kortet... när man ska öppna sin baguette och herrn frågar vilken sort jag köpte, och svaret inte riktigt kommer fram, eftersom jag inte riktigt vet... Fick även höra om vissa dunsar i hallen, otrevligt bemötande vid sänggående och konstiga ritualer på balkongen. Tur att man har världens bästa hemma som tar hand om en när man är i sånt skick =)

Igår började vi bankens stegtävling och jag gick ut lite halvstarkt med 13257 steg. Allt över 10000 är godkänt. Gick till bussen både igår och idag. Det hade jag aldrig gjort annars. Tog även en promenad till affären istället för att ta racermoppen. Man tänker till lite extra och det är väl det som är meningen. Däremot blev det ingen gräsklippning för min del eftersom världens bästa gjorde det själv. Men jag var snäll och lagade mat istället. På tal om mat kurrar det lite i magen. Tur att lunchen börjar närma sig...

Inaktiv någon?

Det är i alla fall jag har jag insett. Har på mig min stegräknare vi fått på jobbet och hittills idag jag gått 901 steg. Inte jättebra när man ska gå 10000 steg om dagen. Men när tävlingen börjar sen, då jäklar. Vi ska gå till Berlin på 60 dagar och i stort sett alla i hela banken har valt att vara med. Känns roligt. Särskilt eftersom jag är med och ordnar hela alltet. Det innebär ju också att jag själv måste föregå med gott exempel och gå minst 10000 steg/dag. Och det tänker jag göra. Därför har jag på mig räknaren redan nu, för att se hur lite jag egentligen rör på mitt fläsk.

Har också kommit på att man skriver alldeles för lite för hand och när man väl gör det ska det gå så fort som möjligt vilket gör att i alla fall min handstil inte är jättevacker längre... om den nu någonsin har varit det. Fulare blir det i alla fall.

Men vem bryr sig när man har stegräknande att koncentrera sig på.

Och ikväll blir det biomys med Sannis.

Trevlig helg!